Mia Hansen-Løve gör housefilm (i Götet)

Olycklig kärlek fick den franska regissören Mia Hansen-Løve att börja med film. Nu har hon gjort ett drama om sin förälskelse och om hur sorg kan förvandlas till kreativitet.

Trots Mia Hansen-Løves skandinaviska namn är hon rakt igenom fransk. Och ändå inte. Hennes danska farfar tog sitt liv innan hon hann träffa honom och efter det har Norden blivit en mytisk plats för henne, starkt kopplad till det hon beskriver som sin melankoli. 

31-åriga regissören Mia Hansen-Løve.

I sommar kommer hon till Sverige, troligen göteborgska skärgården, för tio dagars inspelning till sitt nya stora filmprojekt som på franska kallas Eden.
– Det blir två filmer om den franska housescenen som kallades french touch, med band som Daft punk. Den bygger en del på min brors liv, han varit dj i 20 år och hade en skivetikett som blev framgångsrik under 90-talet, berättar Mia Hansen-Løve på telefon.
Blir det svenskt rejv i filmen alltså?
– Haha, nej det blir mest miljöbilder på havet och ett hus. Det kommer att finnas en svensk, eller dansk, kvinnlig karaktär som bjuder fransmännen till Sverige på semester.

Men först har hennes tredje film Min ungdoms kärlek, Sverigepremiär i veckan. Även där finns det nordiska inslaget med. Den unga huvudpersonen Camille besöker Köpenhamn med sin arkitektklass.  Precis som Mia Hansen-Løves tidigare två filmer är den mycket personlig. Tidigare har hon inom spelfilmens fria ramar skildrat relationen med med sin far, i debuten Tout est pardonné (2007).

Här är det den djupa och bitvis väldigt olyckliga tonårskärlek hon upplevde fram till hon var 18-19 år som står i centrum. Den 15-åriga Camille och någorlunda jämngamle Sullivan är väldigt förälskade, men inte på lika villkor. För henne gäller det livet, medan han drömmer om att sticka till Sydamerika på en långresa. När Sullivan reser hamnar Camille i en depression som det tar år att ta sig ur.
– Det här är egentligen min förstafilm, men jag hade inte kunnat göra den tidigare. Jag behövde distans eftersom den är så pass intim.
Hur gör du för att orka vara så personlig?
– Först måste jag vänta tills min egen story är över, då hjälper en film mig att vända blad. Samtidigt gör jag filmen för att bevara min historia så att den inte försvinner. Det andra är att min historia förändras under tiden. När skådespelarna väl kommer in är den delvis ny.
Dina filmer handlar ofta om unga kvinnor som blir vuxna i relation till äldre män. I Min ungdoms kärlek träffar Camille en mycket äldre arkitektlärare som hon blir förälskad i. Varför? 
– Jag menar inte att en ung kvinna måste ha en äldre man för att kunna bli vuxen, men i mitt liv har det blivit så. Jag hämtade inspiration från min pappa. När jag gjorde min första film som 25-åring hade jag en 50-årig manlig producent som peppade mig, gav mig energi och trodde på mig. Jag hade aldrig liknande samtal med jämnåriga män, säger Mia Hansen-Løve, som numera lever med den 26 år äldre regissören Olivier Assayas.

Min ungdoms kärlek har biopremiär den 19 oktober