En tjej från radioprogrammet Christer i P3 ringde upp. Inspirerad av Flickorna-bloggen ville hon diskutera Bechdeltestet, och om det kunde behövas fler, liknande test mot stereotyper på film. För er som missade programmet, som sändes 23 december, kommer här en resumé:
Året var 1985. Serien hette Dykes to watch out for. I avsnittet "The rule" beskriver amerikanska serietecknaren Alison Bechdel det som senare kommit att kallas "Bechdeltestet" (då kallades det bara The rule). I serien hävdar en tjej kaxigt att hon bara ser filmer med minst två tjejer i, som pratar med varandra om något annat än män. En ganska sympatisk inställning kan man tycka, för den som tröttnat på att aldrig ha en enda filmfigur att identifiera sig med. Ändå tillkommer ständigt, också närmre trettio år senare, massvis med filmer, böcker, tv-spel, pjäser, serier med mera som inte klarar testet.
Det som är bra med testet är att det visar bristen på nyanserade kvinnliga rollfigurer, exempelvis på film. Varför det fortfarande ser ut så här är en bra fråga. Ett enkelt svar skulle kunna vara: för att så få kvinnor skriver manus, producerar eller regisserar. Motfrågan blir då genast: men varför är det så, då?
Representanter för filmbranschen, de som distribuerar och visar film, satsar dessutom gärna på säkra kort. De säger sig vilja visa "vad publiken vill ha": gärna storfilmer med aktiva adrenalinstinna män som räddar världen medan filmkvinnorna förblir passiva och underordnade. Men är det verkligen det som vi, publiken, vill ha?
Ytterst är nog orsaken till att så få filmer klarar Bechdeltestet att fler män än kvinnor ännu sitter på makt och pengar i samhället. Män uppmuntrar på olika sätt andra män. Berättelsen-om-männen blir lätt slentrianmässigt en mall för berättandet. Något som det är dags att ändra på nu, tycker vi.
Här kommer två andra test Flickorna kommit på, som går att använda mot stereotyper på film:
Glasögonorm-testet:
- Förekommer någon med glasögon i filmen?
- Är hen inte dummare, tjockare eller fulare än genomsnittet, inte heller en nörd?
- Får hen behålla sina brillor, eller är sensmoralen att "den fula/fule ankungen" blir en svan först när hen tar av sig dem?
Efter årets svenska filmdebatt tycks det också finnas behov av ett slags mångfald-istället-för-enfalds-test:
- Förekommer minst en person i filmen vars hudfärg inte är vit
- Pratar hen med några andra än personer med vit hudfärg
- Handlar diskussionen om annat än personer med vit hudfärg eller problem relaterade till vita medelklassmänniskor
En följdfråga skulle kunna vara:
Har personen skapats av någon vars hudfärg inte är vit
För övrigt var det Alison Bechdels kompis Liz Wallace, som hon tränade karate med, som kom på idén med filmtestet. Alltså borde det egentligen heta Wallace-testet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar