The Queen of spleen

Ensamma flickor som väntar på att livet ska börja. Det är Sofia Coppolas favoritämne, något hon har utforskat i alla sina filmer sedan kortfilmen Lick the star från 1998 och till sin nya långfilm The Bling Ring som får världspremiär på filmfestivalen i Cannes i mitten av maj. Märkligt nog deltar hon utom huvudtävlan, men så anses ju flickor och deras upplevelser sällan tillräckligt allmängiltigt för den manligt styrda festivalen.


Eller jag antar att det är temat även i The Bling ring, om inte annat den där hungriga längtan som ligger över flera av Coppolas filmer som en lätt huvudvärk, en stämning som känns i luften som en antydan till åska en varm sommarkväll. Filmen bygger på verkliga händelser och skildrar en grupp tonåringar som under 2008-2009 bröt sig in hos Hollywoodkändisar som Paris Hilton och Lindsey Lohan och snodde kläder och pengar för tre miljoner dollar. Sofia Coppolas flickor är inte alltid snälla, ofta narcissistiska och inte särskilt intresserade av samhället. De längtar efter närhet men vet inte riktigt hur de ska bete sig för att få det. De är privilegierade drömmare, som sällan ger uttryck för humor.

Lost in translation i all ära, men minst lika bra är Virgin suicides, vars romanförlaga av Jeffrey Eugenides också är fantastisk, och Marie Antoinette, som fick mycket kritik när den tävlade i Cannes 2006 för att den inte höll sig benhårt till den historiska verkligheten. Men det är uppenbart för vem som än har ögon att det inte var Coppolas agenda. Bara det underbart anakronistiska soundtracket visar att Sofia Coppola gör som en sant egensinnig regissör ska, stjäl respektlöst för att berätta sin urhistoria.

Inte riktigt lika spännande är förra filmen Somewhere, som skildrar en far-dotterrelation i Hollywoods filmbubbla, men utan den magiska stämning som är Coppolas signum. I klippen nedan finns samtliga Sofia Coppolas filmer, inklusive hela första kortfilmen.


Lick The Star from Haylley Elite on Vimeo.

50 nyanser av Mai

Fem frågor om Flickornadagen

1. Vem var Mai Zetterling?

Problembarn och drömmare. Konstnär. Slog igenom som skådespelerska i Alf Sjöbergs Hets (1944) Senare allt mer kompromisslös filmskapare, med stora doser humor. Använde sig gärna av satir och psykologiska tillbakablickar. Skildrade på ett nyskapande sätt kvinnor, deras livssituation, frihetstörst och sexualitet. Har av senare filmforskare lyfts fram ur glömskan. Anses i dag lika oumbärlig för svensk film som Ingmar Bergman. 

2. Vad har hon med Flickornadagen att göra?

På Bio Roy i Göteborg visar vi Flickorna (1968) – Mai Zetterlings mest utbuade film (kl 13). De tre skådespelerskorna ur Flickorna möts igen trettio år senare i Christina Olofsons dokumentär I rollerna tre. (Bio Roy kl 18). De talar om livet, hur det blev sen, kreativiteten och sin relation till Mai Zetterling. Tillsammans med våra gäster för vi samtal om Mai Zetterling och radikaliteten (Stadsteatern, Studion kl 15.30) 

3. Går begreppet radikal verkligen att definiera? 

Bra fråga. Tveksamt. Det som är radikalt för mig är inte självklart radikalt för dig. Begreppet hänger starkt samman med sitt sammanhang: kontexten och tidsperioden. Vad betydde det att vara radikal på 1960-talet? Var hittar vi radikala strömningar i dag, inom konsten?

4. Vad blir det för gäster?

Bergman-aktrisen och regissören Gunnel Lindblom, regissörerna Mia Engberg och Christina Olofson, filmforskaren Mariah Larsson, som skrivit avhandlingen Skenet som bedrog (2006) om Mai Zetterling, författaren och dramaturgen Sisela Lindblom och Kalle Boman, professor i filmisk gestaltning.

5. Vad händer mer?

Förutom film blir det Mai Z-inspirerad improvisationsteater (kl 20) i Stadsteaterns entréhall. Från kl 21.30 stor fest i Stadsteaterns foajébar med Dj Sonja Berggren, DJ Bella och diverse band. Allt är gratis utom filmerna som kostar 65 kronor styck.

Pappa, pappare, pappast

Under New York-resan över påsk kollade barnen på The Cleveland show, spin-off-serie efter Seth Macfarlanes Family guy. Eftersom det var på Netflix dök det upp tips om liknande serier, som American dad! och Bob's burgers. Alla variationer på temat "puckad, gubbsjuk och ibland elak pappapojke förpestar livet för sin fru och sina barn medan publiken skrattar".

King of the hill, Simpsons och Family guy var roliga var för sig, men nu vore det grymt med en serie om en smådum, gubbsjuk och ibland elak flickmamma som förpestar livet för sin man och sina barn, medan publiken skrattar.
Under tiden skickar jag Seth Macfarlane på lite sånt här:

Mia Engberg till Flickornadagen

"Mai Zetterling var före sin tid när det gällde att skildra kvinnlig sexualitet på film. Hon var så att säga queer-feminist innan begreppet var uppfunnet. Som så många andra kvinnliga pionjärer fick hon inte det erkännande som hon borde ha fått av sin samtid, men hennes arbete skapade ett avtryck i filmhistorien och hon banade väg för oss som kom efter. Man brukar ju säga att varje generation står på den förra generationens axlar. Jag hade inte kunnat göra de filmer som jag har gjort om inte filmare som Mai Zetterling, Gunvor Nelson och Marguerite Duras hade gått före och vidgat gränserna för vad en kvinna får vara och kan göra. "

Så skriver regissören Mia Engberg inför Flickornadagen den 20 april, då Bio Roy visar film av och om Mai Zetterling. Förutom Mia Engberg medverkar under dagen också skådespelerskan Gunnel Lindblom, regissören Christina Olofson, forskaren Mariah Larsson, dramaturgen Sisela Lindblom och Kalle Boman, professor i filmisk gestaltning. 

På Flickornadagen har Mia Engberg lovat att läsa upp det manifest hon och resten av det kvinnliga filmteamet bakom Selma & Sofie (2002) skrev för drygt tio år sedan. Ett manifest som genomsyras av stark energi och en förvissning om att man faktiskt kan förändra världen - med film och aktivism. Här kommer manifestet. En favorit i repris:

SEXY FILM MANIFESTO

1. Vi är vackra som vi är. Åt helvete med de skeva skönhetsidealen som får oss att ägna tid och energi åt bantning och skönhetsoperationer. Den energin kan vi använda till viktigare saker. Låt inte de kommersiella krafterna styra din begär och dina drömmar!
2. Stå upp för din rätt att vara kåt.
3. En dålig flicka är en bra flicka. Vi vill se och göra filmer där de sexuellt frigjorda kvinnorna inte måste dö eller bli galna på slutet.
4. Krossa kapitalismen och patriarkatet
5. Så snuskiga som vi vill vara. Säg NEJ när du vill och JA när du vill.
6. Fri och laglig abort för kvinnor i alla länder. Miljontals kvinnor lider av oönskade graviditeter och dör av illegala aborter varje år. Fri abort är en mänsklig rättighet.
7. Bekämpa den rätta fienden. Censur kan inte frigöra vår sexualitet. Hur ska vi kunna ändra bilden av kvinnans sexualitet om erotiska bilder i sig är tabu.
8. Stay Queer. Vi tror inte på kampen mellan könen, utan kampen MOT könsrollerna som stänger in oss alla i identiteter som vi inte själva har valt. Låt oss vara de vi själva vill och älska med vilka vi vill. Sexuality is diverse.
9. Använd kondom.
10. Do it yourself. Erotik är viktigt och vi behöver det. Vi tror det är möjligt att skapa ett alternativ till de stereotypa bilderna av kvinnan i mainstream-filmen genom att göra egna radikala filmer som vi själva gillar.

"Belleville Baby är ett stort och djärvt konstnärligt verk som rör vid dokumentärfilmens innersta väsen" skrev juryn för årets Tempo dokumentärfilmfestival nyligen.

Mia Engberg kammade hem festivalens finaste pris och utsågs samma vecka till årets Mai Zetterling-stipendiat. 

Belleville baby är en vild och egensinnig berättelse. En film som doftar passion, smärta och längtan. Med avstamp i det privata skapar regissören en känsloladdad, djupt mänsklig film som river upp känslor i betraktaren, för oss in i myternas, minnenas och begärets värld. Där aktivism, gatuvåld och lockelsen in i en värld av kriminaliteten också ryms.

Redan den 17 april dyker Mia Engberg för övrigt upp på filmhögskolan i  Göteborg för sin masterexamination som inleds med en visning av Belleville Baby. Opponent är författaren och poeten Marie Silkeberg, som bland annat översatt Marguerite Duras och Pia Tafdrup.